Sammanfattning:

tvärkulturella möten av Elsi C Franse och cal M Allwood (2000)

Stockholms universitet Pedagogiska institutionen

Khodadad Bahrami

 

Förutom en allmän bakgrund till invandringen i Sverige belyser boken ett antal områden som är speciellt viktiga inom psykologiskt och socialt arbete. Dessa områden inkluderar konsekvenser av att möta ett nytt samhälle och en ny kultur. Boken tar upp också områden som arbetsmarknaden, familjen och möten med olika behandlande institutioner samt den äldre invandrarens situation. En annan sak som tas upp är religionens betydelse och innebörd ( Islam). Slutligen kan man läsa om barnet i den traumatiserade familjen och diskriminering

 

Inledningsvis   börjar jag med lite bakgrund till invandringen till Sverige. Som det står på sidan 15 kap.1 ligger Sverige geografisk lite i utkanten av kontinenten Europa det skulle inte ha varit enkelt att ta sig till Sverige om det inte fanns flyg. Utifrån detta kan man säga att invandringen och flyktingströmmar aldrig skulle haft chansen att genomkorsa Sverige men från de nordiska länder invandrade man till Sverige på grund av T.ex.  krig mellan Kungar. Ett annat folk som invandrades till sverige är Valoner från nuvarande Belgien. . (Valoner =kunskap om järnbruk) när det gäller de nordiska länder kan jag påpeka de ordlingsskickliga Finarna. I mitten av 1800 talet utvandrades folk från Sverige till Amerika. Mellan 1850 och 1930 utvandrades 1.5 miljoner svenskar. Största delen  till Amerika. Invandrigen till Sverige var däremot log  till 1945. Det kan vara en orsak till att Sverige varit alltid ett homogent land men efter andra världskriget flyttade folk till Sverge och så småning om blev de Svenska medborgare.    Under 70 talet invandrigen dominerades av arbetskraften och därefter började flyktingsinvandringen. Angående detta kan man läsa”under 195 och 60 talen speglade invandringen huvudsakligen Sveriges behov av arbetskraft. De senaste decennierna speglar invandringen snarare om världens kriser och människors behovov av skydd och asyl” (Franse E & Alwood c (red) ( tvärkulturella möte) (2000)   utgiven av natur & kultur s18) när det gäller vem är invandrare och innebörden av detta kan man läsa på sidan 26   att olika grupper av invandrare  skiljs åt utifrån den juridiska anledningen till deras invandring till Sverige.

Invandrarbegreppet inkluderar både personer som kommit till Sverige av ekonomiska skäl (arbetskraftsinvandring) och personer som kommit hitt som flyktingar Dvs. Man har tvingats lämna allt bakom sig. ”Asien och Afrika  är de världsdelar som har flest flyktingar ungefär 7.5 miljoner människor vardera” (ibid s26) när det gäller Europa började inte öka antalet flyktingar väsentlig före 1900 talet t.ex. år 1997 var antalet flyktingar i europa 6.1 miljoner.   det är svårt att byta land. Innebörden av det kan vara alla förlustersom en person gör   bl a språk, släkt, vänner och kontaktnät.  Detta process kan påverka personen mentalt. En annan sak som förvarrar invandrarnas situation är arbetslösheten.”1990 var andelen syselsatta utom nordiska invandrare 67% och 1980 var motsvarande andel 39% D v s på 8 år skede en minskning på 28%” )(Franse e (2000) (red)s29) som det står på sidan 30 sjukfrånvaro bland invandrare var 70%. Man kan läsa T.ex. enligt rapporter från riksförsäkringverket har invandrare sämre hälsa än svenska vilken kan leda till depretion som i sin tur kan det leda till läkemedelbroende. Hälsoproblemen kan man hitta mest bland nykommna invandrare särskild invandrarbarn det kan bero på bl a traumatiska krigsuppleveser.

 

I kap 2 På sidan 39-59 som handlar om kulturell  och socialpåverkan kan man läsa bl a att människa växer upp i en specifik kulturellt sammanhang Och hennes förståelse påverkas av verkligheten. Angående kultur kan det finnas  olika aspekter bl a Rutiner vid hälsning som är en social prägladbeteende men en central del i det som kallas kultur är som Allwood säger i kap 2 sidan 40 det handlar om det förståelseinnehåll      som används av vis kategorimänniskor. En annan sak som behandlas i kap två är att hur kulturer har tillgång till olika traditioner på olika sätt. Alltså flera kulturella traditioner är tillgängliga för individer och det är svårt att acceptera idag att det finns många homogena kulturer. T.ex. som det står på sidan 39 att förståelsen för svensk kultur som en enhetlig, konstant och   avgränsad inte längre ses som trovärdigt. Det är selan ett samhälle lever så avgränsad och utan kontakt. Alltså att källan kan bara vara den egna kulturen. Man kan ha tillgång till flera olika kulturer samtidigt. Kulturer kan vara integrerade i varandra på olika sätt.  De förändras och utvecklas hela tiden.

Det är också viktig att peka på ”att kulturella sammanhang utvecklas hela tiden. Kulturella förståelser förändras och använnds hela tiden i ett rörligt historiskt sammanhang” (Franse e (2000) (red) s41)  när det gäler den etniska identiteten kan man säga hur vi tolkar och förstår  världen med utgångspunt frå vår egen kulturella tilhörighet. En riktig del av en persons kulturella förståelse rör hur hon uppfattar den större befolkningsgfrupp som hon identifierar sig med. Eftersom man kan använda som handlings argument i personliga samt politiska syften vore bra att förstå den egna och anndras identiteter i en historiskt sammanhang. Dvs känna till de historiska omständigheter där etniska idintiteter vuxit fram. Detta gör att man kan förstå vad en etnisk identitet består i och hur den kan väntas att fungera. ”trots att etniska identiteter förmodligen bäst ses som historiskt vilkorliga sociala konstruktiooner är de ändå känslomesigt mycke viktiga för många kanske för de flesta. Ett viktig inslag i konstruerandet av etniska  identiteter är ofta att ge intryck av att den egna etniska identiteten har funnits     intakt under mycke lång tid” (franse e (2000) (red) s42) Det är kanske rimligt att anta att den etniska idintiteten är en viktig del av självförståelsen för de flästa människor. 

 

När det gäller att tillhöra en grupp innebär att hur individen ser på sig själv och hur individen behandlas av gruppen. Alltså individen påverkas av gruppen på olika sätt. Medlemmar uppfattar gruppen så att den som grupp kräver att individen skall uppträda i enlighet med de värderingar som är påbjudna i gruppen. Dena egenskap handlar om att säkra gruppens sammanhållning och överlevnad så som grupp. ”den sjävbild som individen utvecklar är alltså i hög grad beroende av de grupper som individen tillhör och idintifierar sig med”. (Franse E (2000) (red) s45)

 

När det gäller att växa upp i ett kultur och anpassa sig till den omgivning som individen befinner sig kan jag exempelvis nämna barn som tar till sig olika förhållningsätt, förståelser och värderingar som de exponerar för. Alltså att växa upp i en kultur innebär att bli delaktig i den. Att klara av integreringen socialt med andra människor utan att dessa uppfattar beteendet  och vad man säger som konstig eler avvikande kan det känneteckna att man har tillägnat sig en kkultur. Alltså En personlig delaktighet i en kultur som nämnds ovan innebär också ”att personens självförståelse  kommer att grundas i den kulturella förståelse som handhålls av gruppen. Detta har efekten på personens sätt att förhålla sig till sin omvärld och i väldigt hög

sträckning som han eller hon ställer på den” (Franse E (2000) (red) s49)

 

Sidan 50 behandlar den kognitiva konsekvenser av att växa upp i ett samhälle. D v s hur man tänker. Alltså det har med tänkadet och våra föreställingar att göra. Hur vi tänker eller varför tänker vi som vi gör beror på de olika livsdiskurser som man haft under sin uppväxt.

t.ex ”många studier inom tvärkulturell psykologisk forskning visar att olika typer av kognitiva och sociala färdigheter utvecklas som en efekt av den träning medlemmarna i samhället erhåller i gruppen” (ibid s50)

när människan byter miljön och kommer till ett nytt miljö eller nytt kultur utsatts hon på olika sätt alltså man lever i ett samhälle där egen grupp är marginaliserad och måste leva med nya livsförhållande. Det handlar om stora påfrestningar. ”tidigare forskning i olika sammanhang har visat att bl a  förekomst av motstridiga värden, snabbt socialförändring, dramatiska livshändelser, svårigheter att uppnå de önskade livsmål, förkomst av diskriminering, mot visa

roller och rollkonflikter   kan utgöra mer eller mindre alvarliga påfrestningar på individen” Franse E (2000) (red) s 55)

 

Kap fyra av eva Nyberg sidan 90-115 handlar om migration, uppbråt  och förändring samt förändringsprocessen inom familjen. Det som är gemeensamt för flesta familjer som lämnar sitt land och bryter upp med det som är känd för de är att livet där bir allt svårare vilken innebär att migrationen blir en påtvingad utväg. Det finns också en del som lämnar sitt land på hopp av ett bättre framtid. Alltså migrationsprocessen handlar om t.ex en familj medlem skilljs fysisk från sina anhöriga. Hur den påverkar känslor och deras förband vill jag säga”för familjen somn flyttar känns närheten i avskeden som en försäkran om en fortsatt tillhörighet till ursprångsfamiljen hemma. Därmed blir familjemedlemmarna  fria att möta det nya landet. Detta första möte karakteriseras av kontrastering den första tiden går i jämförelsens tecken och i jämförelsen vinner ofta den nya” (Franse E (red) (2000) s90)

När invandrare och flyktingar upptäcker förutsättningar och möjligheter till bättre liv här i Sverige blir helt naturligt att föredra det nya landet trots längtan efter landet där de

Kommer ifrån. Familjemedlemmar särskild De som är yngre är mycket viliga att vara delaktiga i det nya landet men dessa positiva inställning grusas av det som Nyberg säger ”mötet med realiteten”. (problem med språket, mötet med tjänstemänn och problem i skolan för barnen) När dessa problem dyker upp känslan om främlingskap och utanförskap samt att känna sig som offer i majoritetskulturen blir allt mer stärkare och resultaten blir att

Man vacklar fram och tillbaka vilken gör att tillslut den Tidigare livet i hemlandet framstår som den ideala för individen”  (Franse E (2000) (red) s91)

 

hårdast drabbas individer som kommer från kulturer som avviker väsentlig från kulturen i det nya landet. T.ex. När invandrare och svensken möts upptäcker de att de skiljer sig åt vad det gäller en del av kulturaspekter. Det kan vara bl a uppfostran och matvanor men den Kulturella konflikter - och friktioner är inte enbart av negativ karaktär utan kan leda till skapande processer. En förutsättning är detta är skapa möjligheter för att olika kulturer möts och beprövar sina värderingar och förutsättningar utifrån samhällets värdegrund. ( förorternas kulturdjungel kan komma aldrig bli någon alternativ mot det dominanta inhemska kulturen när deras möjlighet och kapital aldrig får möjlighet

att bli beprövad). I en segregerad samhälle förblir den kulturella normerna statiska och de traditionella värden konservativa, ty möjligheten för att mötas och ifrågasätta det egna kulturens brister och möjligheter är begränsad. När det gäller små barn kan man säga att det tar långt tid innan de vänjer sig till den nya miljön. De nöjer sig att vara Oskådare i första hand. Det finns olika faser när det gäller närmandet av både barnen och vuxna till den nya samhället men när det positiva förväntningar på familjens nya liv i det nya landet börjar stappla och tillslut bli förvandlad till uppgivenhet och besvikelse vilken kan det leda till negativa konsekvenser PÅ Familjerelationen. Som Nyberg säger på sidan 91 i sådan läge börjar barn intressera sig för kontakter utanför familjen men vuxna börjar alltmer bli konservativa möjligtvis beror på att de blir medvetna om det gamla just därför att de har byt miljön. Det generella förhållingsättet med närmande och distansiering gent emot det nya respektive det man har lämnat under olika faser av ankomsttiden brukar kallas migrationsprocessen. När det gäller barn kan man säga att de flesta som lever i olika kulturella sammanhang anpassar sig snabbare och så småningom finner strategier för att ha en balans mellan båda kulturer och samtidigt kunna undvika känsliga situationer. Det som Nyberg kallas ”det känslomässiga  uppbråttet kan man säga för det första är det oförväntat för familjen att relationen till ursprångsfamiljen bli förändrad samt relationer inom familjen här i sverige. För att hålla ihop familjen pratar man om konsekvenser av en t.ex. separation och dess verkan på deras framtid.  För en del är det viktig att bejaka och tydliggöra ett förändrat förhållande till det tidigare miljö men en del har svårt att acceptera det. Det handlar om graden om för förståelsen för de krav som ställds på individen i det nya landet. Man måste planera och organisera sitt liv för att det skall funka men hur det skall tolkas om man brättar detta för de som är kvar i hemlandet. Besviker man de om man inte brättar allt om sitt liv här i Sverige? ”för en del familjer blir livet i exil ett personlig projekt där ursprungsfamiljen helt ställs utanf ör. I andra fall är det fråga om en opposition  åt den utvidgade familjens tidigare för givet tagna insyn eller kontroll  i den utvandrade tjärnfamiljen liv i exilen medan man ändå värnar om sina känslomesiga band till de” (franse E (2000) (red) s99) Det finns familjer som betraktar sin flykt till Sverige som slutgiltig och har svårt att tro på återvänd så därför sådana familjer är mycket Angelägen om att deras barn anpassa sig t.ex. till daghemmet, skolan och Etc. alltså det handlar om att vuxna själva vill anpassa sig men ett sådan krav på barnen som Nyberg säger på sidan 99 inför sådana krav kan ett barn känna sig otillräckligt.  Ett sätt att undkomma är undvika kontakt med barn och vuxna som hör till den nya miljön. Ännu ett problem är att när vuxna ”när förälder har ambition att barnen skall behålla en kulturell anknytning till hemlandet, språkligt och känslomesigt och samtidigt få frankring i sin nya livsmiljö   kan dessa krav ibland känna svåra att fräna”  (Ibid.   s99)

 

Som Nyberg uttrycker sig på sidan 93 alltså det känslomesiga uppbrottet sker i förhållandet till utvidgade familjen i hemlandet och är en utveckling som kan i jäktas hos föräldrarna men uppbrottet leder också mellan familjmedlemmarna i exil och inbegriper därför både barn och föräldrar. När det gäller familjstrukturen kan man säga att de flesta invandrade familjer har någorlunda struktur än en svensk familj. Den vuxne har ansvaret för hela familjen. Flera än mor, barn och far kan bo i samma hus. Som det stor på sidan 93 för att särskilja en sådan familj från den svenska tjärnfamiljen men också från den traditionell familj från agrara förhållanden kan enligt Nyberg kallas denna typ familj modärn utvidgad familj. Genom vardagslivets struktur  blir även de som tillhör til en utvidgat familji exilen indragna i den nya samhället på olika sätt. (officiella och privata möten) familjen tycks inte lägga något energi för att individen på egen initiativ använder sig av de möjligheter som samhälle erbjuder. Individen är autonom i kontakten med majoritetssamhället. Man kan se på det privata område ” att en del barn har många svenska kamrater och bara läker med barn som är deras släktingar i samband med familjeomgänget. Andra läker aldrig med svenska barn en del vuxna umgås med svenska arbetskamrater på fritiden andra gör det aldrig”    (Franse E (2000) (red) s110-111)  jag skall avsluta kap fyra genom att citera ett stycke som lytar mot med det som mina respunenter i uppsattsen också tyckte var viktig nämligen rådgivning och information till nyanlända familjemedlemmar i deras möte med nya samhället.(råd och information i praktiska insatser) eftersom alla de offisiella möte som blir auktuella är svåra att förutse kan råden vara mindre adekvat. Man ge den nyanlände en förväntanatt han/hon skall förstå situationen, kunna ge bra svar samt känna att hon klrar av situationen. Som Nyberg säger och jag håller med ”en känsla av förviring , misförståelse och ensamhet kan därför faktiskt bli en större belastning för imigranten med familjestöd än för de som saknar en sådant stöd. Torans samtal med personalen på sonens daghem är ett exempel på hur rådgivaren i familjen får Toran att själv bära förtvivlan över pojkens situation. Torans Svägerska som bott två år i Sverige råde henne att genast efter ankomsten lämna sin fyraåriga pojken på daghem och börja en kurs på svenska. När pojken grät och ville inte stanna på daghemmet han började gömma sina skor på mornarna och tvingade toran att lätta efter i hela lägenheten. När Toran förstått att han med barnens logik hoppades att på det sättet få slippa gå till daghemmet blev hon desperatoch frågade sin svägerska hur hon skulle göra. Svägerska bad personalen att ha en samtal med toran och att beställa en tolk till

samtalet. Under samtalet säger personalen till Toran att hon inte behöver oroa sig. Din pojke slutar aldrig gråta när du har gått. Personalen rekommenderade Toran att ta en hastig adjö på morgonen och därefter bara gå. Personalens upplysningar och rekommendationer till mamman elostrerar en normal syn på separationen från föräldern i den svenska barnomsorgskulturen. Men det vet inte Toran hon gör egen tolkning hon tänker sig att barnen är olycklig men inte vågar gråta för främlingar på daghemmet. Torans minne av samtalet med personalen handlar mest om varför hon inte talade med sin svägerska om problemen som fördjupades genom detta möte. Min svägerska sa aldrig något om att barn som hennes egna t.ex. Kunde ha problem så jag tänkte det var bara mitt barn” (Franse E (2000) (red) s112-113) att man inte tala om sina egna problem eller svårigheter till mnyanlända

kan det finnas olika förklaringar t.ex. Att man inte vill skrämma dem. När en familj flyttar till Sverige från ett  annat land ställds ny krav på dem. Det krävs en anpassning till de ramar som formuleras av olika myndigheter på det juridiska området. T.ex. Socialservice, barnomsorg, skola och inom hälso och sjukvård etc. som Nyberg uttrycker sig på sidan 114-115 familjen måste också handskas med de föreställningar och mänsklig samlevnad som utgör motagarlandets kultur. Alltså mycket av dessa kunskaper förmedlas genom de institutioner som barnen dagligen vistas i. migrationen kan vara en långvarig socialisationsprocess och de olika anpassningsprocesserna tillhör i olika tidsperioder efter ankomsten. Det handlar om processer där familjemedlemmarna ibland bejakar och ibland förnekar en egen förändring i mötet med det mottagande samhällets livsmönster. Att barnet inte syns i beskrivningarna kan det bero på t.ex. som Nyberg säger det beror på att familjen som psykologiskt  miljö har fokuserats mer än barnets eget perspektiv de olika utvecklingsmönster som redovisas utgör dock i högsta grad barnens livsvillkor.(Ibid 115)

stäng